eudaimonism

Kanske sista delen, troligtvis inte.

Efter Savannah akte vi till den andra utav soderns tva riktiga parlor: Charleston, South Carolina. Har fick vi dock bo pa hostel, som inte ar sa kul i staterna. Var buss kastade av oss langt utanfor stan och hostelet lag inte heller i nagra trevliga hoods sa vi borjade helt klart undra vad som va grejen med Charleston egentligen. Vi hittade grejen sa smaningom. Lite lange ner mot vattnet blev husen jattefina och gatorna kantade med sma mysiga och bra affarer. Har hittade Mia en hel dros med klader pa 75% rea medan solen lag pa och vi kande att ska man flytta till USA, sa ar det banne mig Charleston man ska till. Nu har vi fatt lagga till lite pa den listan, typ New York, Boston, sommarhus i Newport. Vi spenderade tva dagar i Charleston innan vi akte vidare till ett av mina personliga mal pa USA resan: Augusta, Georgia. Vad gor man har da, det ar en riktig liten skitstad med ingenting att titta pa. Trodde ni ja, man tar ju forstas sitt pick och pack- tar in pa ett motell pa stora vagen och gar till Augusta National. Formodligen den efter St Andrews mest eftertraktade golfbanan i varlden. Jag visste att enda sattet att fa komma in pa agorna var med medlem men tanke: jag har fan inte gjort den har avstickaren utan att prova. Vakten bara skrattade at mig. Sa vi fick knata runt och forsoka fa sma skymtar fran utanfor staketet. Men helt klart vart omvagen, att bara se grinden ar, for en golfare, en kannsla som inte gar att beskriva. Det ar inte sa manga sporter som har helig mark sa som golfen faktiskt har. Har befaste vi var karlek till Colbert och Stewart och at lasagne i drivor. Nasta stop, Atlanta, blev lite spannande. Vi kom dit och trodde att vi kanske hade nanstans att bo, men inget telefonnummer till den har personen. Efter att ha hittat biblioteket som vanligt hittade v nummret, da visar det sig att Lauraoch hennes son precis ar pa vag ut genom dorren for att halsa pa mormor over helgen. Men va fasen, de kan hamta upp oss och visa oss stallet sa kan vi bo dar medan de ar borta- tack for kaffet. Stallet va lite sunkigt och hade lite djur, men det va okej- vi fick ju ett radhus for oss sjalva. Har akte vi ut i ghettot for att kika pa Martin Luther Kings grav och minnesmonument, som var riktigt tjusigt. Hojdpunkten i Atlanta, som inte ar en vidare kul stad (vad tankte de nar de hol OS har?), var Coca-Cola museet. Faktiskt anledningen till att vi akte dit. Man far ga runt och se historien bakom, far se hur det gar till under tillverkningen, de har tusen och ater tusen med gamla coola Coca-Cola grejer t.ex. Warhol tavlor. Men det basta av allt: man far provsmaka drygt 60 lasksorter, mums. Vi var dock inte sa torstiga pa lask ett tag efter det.

Nu ar det bara fyra stallen kvar, hang i.

Fran Atlanta tog bussen oss till Countryns vagga Nashville, Tennessee. Vi borjar nanstans har bli kroniskt trotta efter allt resande och har val egentligen fortfarande inte riktigt hamtat oss. Pa busstationen star Marky och vantar pa oss, en helt underbar dam i sina basta ar. Vi aker hem till henne, men plockar upp lite akta southern food pa vagen. Vilket betyder kyckling som man ater med handerna, majsbrod, mashed potatoes bl.a. och till dessert en amerikansk institution- girlscout cookies! 

To be continued...

/R